jusst idag är alla så kära.. snittigull då!
Folk är som galna, kö till blomsteraffärerna, kö i mataffärerna kö kö kö, bara för alla ska köpa den käraste något godigos.. tyckter denna dag är lite överdriven, tyckte den va kul när man gick i högstadiet och man fick blommor till klassrummet som folk hade skickat. sen har den inte varit så speciell, eller? kanske bara jag som tycker de, kanske hade varit annotlunda om man varit kär. kanske jag också hade varit hel hysterisk idag som endel är. hahah! nej skämt o sido, de är väll fint med en sån här dag och mysigt att folk visar kärlek.
Själv ska ja in till stan snart och fika lite med Jenny, det min alla hjärtans dag dejt. Så något ska jag göra iallafall och vad är inte bättre än att fika med en god vän.
idag har vi lärt oss tagit puls, blodtryck, ven&kapilär prov. de va skoj, men kommer va riktigt nervös när jag ska göra de på en riktig patient! nej nu ska jag kolla när spårvagen går för jag ska möta Jenny i stan!
där stod du som alltid skulle va min
finns saker man saknar, inte jusst dig men andra saker. ibland önskade man det aldrig hänt, ibland är de ensamt. jag ger så mycke, mer än vad jag ska behöva ge och ändå får man inget tillbaka. men de är kanske så de är, snart hittar man et sätt så man inte behöver ge lika mycke. inte behöver kämpa för allt. men ändå är livet underbart, kampen är ju något som man måste leva med. det är de som gör allt mycke mer spännande.
Tenta på fredag, känns som jag inte har annat än tentor nu ett tag... men i helgen är jag ledig, då ska jag släppa allt och bara njuta av att kunna vara ledig. att inte behöva öppna en bok eller tänka på något annat än mig själv.
nästa vecka åker jag hem en sväng också, hem o firar min 21;a födelsedag. inte trodde jag för ett år sedan att jag skulle sitta i göteborg och skriva idag. ibland längtar ja hem, riktigt mycke. men de är okej, för de känns riktgit bra här, jag mår bra här. jag har så himmla kul och när jag har så kul så känner ja i hela kroppen att jag valt rätt. men att veta att om man vill så kan man ångra sig, komma hem igen. Jag tror den kännslan är den som gör en stark, för att veta att om man misslyckas så faller man inte utan man har någonstns att ta vägen. och det får mig att kämpa ännu mer, jag ska klara det här och nu ska ja ge allt för att klara mikrobiologitentan.
love is you, you is love
