Det var längesen jag skrev någoning i denna blogg.. men jag gillar inte att skriva, utan gör de mest när jag känner för det och för min egen skull. Så tänkte att idag ska jag skriva ett litet stycke och sen får vi se vad som händer. Jag tror inte de finns någon som skulle orka läsa igenom allt jag skriver och de behöver ni inte.. somsagt jag skriver bara för min egen skull :)

Det har hänt mycket i mitt liv sen jag sist skrev, jag har tagit studenten, varit på student bal, gjort 3 utomlandsresor till turkiet, fått ett nytt extrajobb på coop forum och mitt 4 år långa förhållande med min pojkvänn har tagit slut.
 Så man kan säga att detta halvår har varit det mest händelserika i mitt liv, på både gott och ont. Jag har blivit förälskad i ett nytt land medans förälskelsen mellan två personer brann ut. Jag kan säga att detta har varit jävligt jobbigt samtidigt som jag haft jävligt kul! De roligade och svåraste halvåret i mitt liv än så länge, att de tog slut var ändå båda överens om och de va bäst så. De kanske kunde ha hänt tidigare men eftersom man är två personer som står varandra så nära så är det svårt att bara ge upp. Jag känner mig så förbannat ensam ibland även om jag har underbara vänner och en underbar familj som finns här för mig, alltid är tillgängliga så ett stort TACK till er ni är GULD värda. Men det är dem dära småstunderna, den där vanan man hade att alltid somna brevid någon och om man inte var med varandra så ringde man och pratade. Alla rutiner blir förändrade och jag tror det är dem som är svårast att ändra på, hur ska man ersätta tiden man hade ihop? det blir ju så mycke tid att fyllla ut nu.. Han var ju även min bästa vänn, så man har så mycket som man bara vill säga till honom och det blir att man tänker tanken, ja de ska jag berätta för honom sen. Men så vill man inte ringa eftersom man vill få ett slut på de hela och då funkar de inte att man ringer varandra hela tiden. Men jag saknar de, så in i helvete fast jag vet att de är bäst så här. Just nu går de bra, men ibland är de jävligt svår och de tänker jag inte ljuga om. För seriöst vad tror folk? att man går helt oberörd ut något sånthär bara för att man kanske inte haft de så bra senaste tiden, svaret är iallafall nej får min sida. Jag kan bara tala för mig själv och jag skämms fan inte. Det är väll inte mer än rätt att vara ledsen efter någon sånt här? Jag är inte ett vrak, helt förstörd eller om ni tror något sånt.. Men det var fan inte lätt vill jag säga. Han kommer alltid vara en stor del av mitt liv..
Jag trodde faktist att jag skulle ta det här bättre än vad jag gjorde...
måste bara tillägga en sak, som jag bara själv kommer att förstå kanske några till: respektlöst!

Jusste, något kul som hänt i mitt liv också jag har rest till Turkiet tre gånger.. samma stad också Alanya jag vet inte om det är staden, folket, vämen eller festandet jag blev så förälskad i men jag tror det är en blandning.. tänker skirva mer om mina resor imorgon.. kan säga att de är det bästa jag gjort i mitt liv. kommer ABSOLUT åka dit nästa sommar igen. love it!