där stod du som alltid skulle va min



finns saker man saknar, inte jusst dig men andra saker. ibland önskade man det aldrig hänt, ibland är de ensamt. jag ger så mycke, mer än vad jag ska behöva ge och ändå får man inget tillbaka. men de är kanske så de är, snart hittar man et sätt så man inte behöver ge lika mycke. inte behöver kämpa för allt. men ändå är livet underbart, kampen är ju något som man måste leva med. det är de som gör allt mycke mer spännande.




Tenta på fredag, känns som jag inte har annat än tentor nu ett tag... men i helgen är jag ledig, då ska jag släppa allt och bara njuta av att kunna vara ledig. att inte behöva öppna en bok eller tänka på något annat än mig själv.
nästa vecka åker jag hem en sväng också, hem o firar min 21;a födelsedag. inte trodde jag för ett år sedan att jag skulle sitta i göteborg och skriva idag. ibland längtar ja hem, riktigt mycke. men de är okej, för de känns riktgit bra här, jag mår bra här. jag har så himmla kul och när jag har så kul så känner ja i hela kroppen att jag valt rätt. men att veta att om man vill så kan man ångra sig, komma hem igen. Jag tror den kännslan är den som gör en stark, för att veta att om man misslyckas så faller man inte utan man har någonstns att ta vägen. och det får mig att kämpa ännu mer, jag ska klara det här och nu ska ja ge allt för att klara mikrobiologitentan.

love is you, you is love

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0